Gotlands läns varumärken inom besöksnäring bygger i hög grad på kulturarv, historiska platser och natur.
Projektet, Arkeologi i strandzonen - resurs för lokal utveckling, syftar till att lägga en grund för företag att skapa produkter och tjänster genom att synliggöra och tillgängliggöra kulturarvet inom en avgränsad del av Gotland genom samordning av innehåll och kvalitet tillsammans med lokala och regionala små och medelstora företag (SME) och besöksnäringen.
Det kan ses som ett pilotprojekt, där erfarenheterna från projektet i ett vidare perspektiv kan nyttjas och appliceras inom andra liknade miljöer runt om på ön eller i landet generellt. Utgångspunkten för projektet, i motsats till många andra projekt på temat vandringsleder eller kulturstigar, är att det utgår direkt från förekommande kulturhistoriska lämningar vilka i förmedlingsfasen knyts samman på lämpligaste sätt.
Grunden i denna visualisering och tillgängliggörande av den kulturhistoriska miljön som en resurs för företagsutveckling ligger i ett kontinuerligt pågående arkeologiskt forskningsprojekt i form av årliga arkeologiska undersökningar inom målområdet av de objekt som planeras ingå i förmedlingen av kustens historia. Dessa undersökningar, som bedrivs i samarbete med Folkhögskolan i Hemse, genererar kontinuerligt ny kunskap om kustens historia, samtidigt som det sker en restaurering efter undersökning av undersökta objekt.
Den kunskap som utvinns ur de arkeologiska undersökningarna, parat med att själva lämningarna är väl framträdande i landskapet, lägger grunden för en historieupplevelse av ett landskapsutsnitt som har få motsvarigheter i landet och som blir en resurs för företagsutveckling och kunskapsförmedling till skolor och allmänhet.
Projektområdet
Projektområdet utgörs av en avgränsad sträcka längs kusten av Eke och Rone socknar på sydöstra Gotland. Det rör sig om enkuststräcka som hyser ett mycket stort antal kulturhistoriskalämningar i form av välbevarade fornlämningar och andrakulturhistoriska lämningar, bland annat ett flertal ålderdomligafiskelägen och många kustanknutna spår från äldre strandbruk.
Den fysiska miljön utgörs av ett välbetat, öppet,lättillgängligt och vandringsvänligt landskap i en miljö som äravskärmad från det moderna samhällets påverkan och ljudbild. Området är vidsträckt, obebyggt och hyser ett rikt fågelliv.
Förekomsten av imponerande fornlämningar, här finns blandannat Gotlands största bronsåldersröse, gör området till ettupplevelselandskap av rang på temat historia. Sammantagetkommer ingående lämningar längs den aktuella kuststräckanbilda en form av ett historiskt rekreations- och kunskapslandskapbestående av ett flertal informationsleder utgående från femnoder längs kuststräckan, sammanbundna med såväl längs medkusten sammanhållande leder mellan noderna, som ett antalskilda nerfarter till särskilda startpunkter/lokala noder somutgångspunkter för rekreation i det historiska landskapet.
Projektet är ett sätt att utveckla ett samarbete mellan skilda aktörer och att få såväl besöksnäringen som företagare generellt att förstå värdet av kulturarvet som resurs samt att det i större omfattning ska användas för att utveckla projektområdet som ett intressant besöksmål och som grund för lokal utveckling. Ett samordnat kulturarv skapar även värden som samhörighet och god livsmiljö för såväl besökare som för de som bor i bygden.
En central del i projektet utgörs av kunskapsförmedling till företagare och föreningar i närområdet, liksom till de boende i allmänhet och närliggande skolor i Hemse och Havdhem, vilket kommer att ske i form av såväl studiecirklar som workshops och fältbesök. Insatserna syftar till att skapa en gedigen kulturhistorisk bakgrundskunskap hos bygden, en form av gemensam plattform för att underlätta för att nyttja kulturhistorien i området som en resurs i företagens utveckling, skolornas historieundervisning och inte minst för de boendes förankring i bygden.
Det tematiska forum där kulturarv och besöksnäring möts ska innehålla perspektiv på kulturarvet som genus, mångfald och klimat/hållbarhet. Det ska bidra till bredare målgrupper och långsiktig hållbarhet genom att initialt i projektet lägga fast en strategi med avseende på långsiktig förvaltning, kunskapsuppbyggnad och förmedling. Häri ligger t ex att kontinuerligt uppdatera informationen om området och dess historiska lämningar i takt med att ny kunskap utvinns genom de årligen återkommande arkeologiska undersökningarna och forskningen.